Avklädd, påklädd, badklädd

I takt med att sommarens temperaturtoppar skakar om din vätskebalans kanske du funderar på att ta ett bad. Men vad tar du på dig? Badkläder så klart, och då sägs bikini för kvinnor och badbyxor för män vara standard. Men så har det inte alltid sett ut.
1800-1900:
Att bada var rätt ovanligt i Sverige fram till mitten av 1800-talet. Havet sågs länge som något mystiskt och farligt och det skulle dröja till sekelskiftet innan uppfattningen ändrades. Till en början badade kvinnor och män var för sig. Männen ofta i badbyxor eller nakna och kvinnorna i baddresser med långa byxben, ärmar, silkesstrumpor och badmössor. Heltäckt. Inskränkt.
Sverige får sitt första gemensamhetsbad genom den skånska semesterpärlan Mölle, det var också här badmodehistorians första moralpanik uppenbarar sig. Likt nakenchocken i Edens Lustgård var det i Mölle som Sverige bet i det röda äpplet och förstod: Hallå, ska män och kvinnor bada tillsammans måste badkläder vara ett pansar för det nakna.
1900-1910:
Tvärrandiga bomullsdräkter var i ropet när män och kvinnor började bada tillsammans. De täckte överkroppen, gick ned till knäna och kvinnornas dräkter pryddes med koketta ärmar. De tvära färgerna på dräkten skulle dölja kroppenskontur. Idealkvinnan blev fyllig samtidigt som mannen som intresserat sig för utomhusaktiviteter förväntades pumpa upp sina muskler.
De tvärrandiga baddräkterna skulle bli sedan bli omsprungna av släta dräkter i svart eller mörkblå bomullstrikå. Den kvinnliga varianten komplett med kjol. Men det fanns stora problem, bomullstrikå torkade långsamt, tappade färg och smet åt kroppen i vått tillstånd. Skandalöst eftersom konturen då syntes.
1920-1930:
På tjugotalet skulle män och kvinnor sträva efter samma ideal. En androgyn look som svar på att första världskriget hade klöst livet ur omvärldens pojkar. Män skulle se pojkaktiga ut och kvinnor förväntades ha en rak kropp utan några former, med behåar som tryckte till brösten.
Kanske var det också därför som män och kvinnors baddräkter liknande varandras. Kanske speglade det tjugotalets samhälle. I Sverige fick kvinnor rösträtt, de skulle också konkurrera med män på arbetsmarknaden och krävde rättmäktigt samma villkor som mannen.
1930-1940:
På badstranden skulle det hända en hel del action. Den 1 juli 1938 lagstadgar Sverige om en två veckors semester som skulle sprida badtrenden från överklassen till allmänheten. Det var även på trettiotalet som solbrännan blev en hit.
– Det blev plötsligt mode, och det idealet var kraftfullt. Det skulle kunna påverkat att också baddräkterna blev mindre, förklarar Marianne Larsson, etnolog på Nordiska Museet.
Ombyte. I och med depressionen blev det materialbrist, och i kombination med soltrenden skulle kvinnors badkläder förändras rejält. Den tvådelade baddräkten gör entré. Kort och gott en heldräkt med midjan avskuren, men som fortfarande täckte höfterna och tidens anständighetsgräns; naveln. Ett första trevande steg mot det vi i dag kallar bikini. För mannen innebar förutsättningarna att baddräkterna blev solringade om bålen, fick smala axelremmar och var utskurna på sidorna. Dräkten blev känd som brottarmodellen och var ofta helsvart i tunn ylletrikå.
Filmvärlden och Hollywood var något av dåtidens modereportage, som skulle påverka vad som blev tillåtet att exponera.
– Det var ett starkt samhällsuttryck som ryckte till sig många, berättar Marianne Larsson.
Stora stjärnor på den vita duken var Johnny Weissmüller och Esther Williams. Två forna simstjärnor och blivande stilikoner. Esther Williams solbrända och fylliga kropp i kroppsnära baddräkter var looken kvinnor eftersträvade och Johnny Weissmüllers biffighet något mannen sökte uppnå.
1940-50
Under andra världskriget reserveras ylle till mer praktiska saker, varför kortbyxor och avskurna modeller blev mer ekonomiskt att tillverka. Populärt mode för män blev under fyrtiotalet resurssnåla, midjehöga badbyxor av ylletrikå.
Men den största förändringen skulle ske i badmodet till kvinnor. Året är 1946. Designern heter Louis Réard. Han lanserar med ett badplagg så liten att Ernst Kirchsteiger hade tappat fattningen. Namnet skulle kreationen få från USA:s provsprängningar av kärnvapen i stilla havet som tudelade ön Bikini Atoll. Plagget var alltså tvådelat. Bikinin, en kreation av minimalistiska små trekanter lätt knutna kring höften och axlarna skapade stor uppståndelse. Men någon succé för bikinin skulle dröja, och Réard bannlyses från tidningar som Vouge.
De så kallade tarzanbyxorna med resår på sidan slår igenom nu. Edgar Rice Burroughs roman Tarzan of the Apes publicerades redan 1914 och skulle 25 år senare bli ett modeuttryck. Återigen Johnny Weissmüller. Den robuste karlakaren anförtros rollen tolv gånger om som Tarzan iklädd endast ett tunt tygstycke flaxandes över skötet med bålen fri för exponering. Hans populäritet i kombination med att byxorna ofta tillverkades av krismaterialet bomull gjorde att plagget blev en rungande succé. Badbyxan hade segrat över heldräkten, och mäns bål skulle få synas. Ropen skalla, badbyxor åt alla!
I det kvinnliga modet fanns det tvådelade baddräkter eller helbaddräkter med dragkedja i ryggen, för att enkelt kunna kombinera sol och bad. Ofta med kupor som hjälpte till att ge den rätta bystlinjen, med Marilyn Monroe som inspirationskälla.

Läs mer i senaste numret av Dummy. Börja prenumerera här.

Text:Patrick Elmerup

Comments are closed