Jakten på den försvunna hatten

Från vardagsplagg till maskeradplagg, från plommonstop till baseballkeps. Hatten är nästan helt försvunnen ur vår vardag och med den även dess symbolik, betydelse och historia.Magdalena Nilsson blickar ut genom fönstret. Från hennes arbetsplats ser man i alla fall inte den där Stena Line-båten som alltid ligger vid kajen en bit bort. Annat är det längre ner i korridoren, i fikarummet på Folkteatern i Göteborg. Fikarummet har döpts om till Stenarummet, eftersom allt man ser är den där förbannade båten.

– Vi är ganska dåliga på vår egen klädhistoria, inte förrän det lyfts fram i någon film eller tv-serie så inser vi att ”oj, så där var det då”, säger Magdalena Nilsson när vi slagit oss ned på varsin sida av ett av rummets många arbetsbord.

Hon är kostymmästare på Folkteatern och även lärare i dräkthistoria på Tillskärarakademin i Göteborg.
Hatten har haft en stor roll att spela i modets historia. Ofta har hatten haft ett starkt symboliskt värde på ett mer uppenbart sätt än andra klädesplagg, och har även fungerat som en av de allra tydligaste klassmarkörerna i samhället.

– Under 60-70-tal börjar hatten försvinna mer och mer, både för män och kvinnor. Innan dess var det ju i stort sett ett obligatorium. Man sa om en man som inte bar hatt att det var en ”halvherre”. Det var inte riktigt okej socialt sett att inte ha hatt, det var lite suspekt, säger hon.

Historiskt sett så har skillnader i klass mellan hatt, keps och mössa varit väldigt tydliga. Hatten har alltid varit ett väldigt dyrt plagg och förknippats med ekonomiskt välstånd. Medan kepsen var för barn eller dem som inte hade råd att köpa en hatt.
Under 1800-talet var det vanligt att man märkte sin hatt med initialer. När man sen lämnade den i garderoben så lade man den så att initialerna skulle synas så att andra kunde veta vem som hade den fina hatten.
Herrmodet var under stora delar av 1900-talet lite utav en borgerlig uniform. Den pålitlige mannen som arbetar och tjänar pengar, en allvarsam typ som man kunde luta sig mot när det blåste kallt. Raka motsatsen till dagens herrar med hatt, menar Magdalena Nilsson.

– Har man hatt idag är man lite excentrisk eller intellektuellt bohemisk nästan, som man i alla fall. Man tydligt vill visa sin egen identitet. Det har gått från den ena ytterligheten till det andra. Det är en ganska tydlig yttring av det individualistiska samhället vi lever i idag, hatten är en bra symbol för det, säger hon.

 

Läs mer i senaste numret av Dummy. Börja prenumerera här.

Text: Fredrik Östberg

 

Comments are closed